...visst är vår kylväska från Ikea helt fantastiskt somrig och kitschig. Nu är den fullpackad med godsaker för 20 timmars tågresande. Vi skall åka till tågstationen nu så vi kommer faktiskt vara på resande fot i 24 timmar. Det ni! Om man flyger så kommer man på samma tid till ? Ja, minst andra sidan jordklotet...
Lite märkligt nog hann vi med att besöka en second-hand butik på vägen till lekplatsen. Vilket sammanträffande! Jag gillar egentligen loppisar bättre eftersom priset är bättre då. Jag hittade dock dessa söta ljusstakar i butiken och 22 små mandelformar. Så jag är nöjd. Har inte riktigt bestämt mig för om mandelformarna skall gå till köket eller barnens leksakskök. Vi kanske skall dela?
Min kära mamma kom plötsligt hem från jobbet imorse. Hon hade åkt in och vänt! Ungefär. Först hade hon övertalat både sin chef och en söt kollega att hon skulle få ledigt. Söta kollegan tog patienterna och chefen godkände det hela. Vilken lyx! Så vi tog ut barnen till en stor lekplats och där lekte vi stora delar av förmiddagen. Trots grått väder var det skönt att vara utomhus. Nu på eftermiddagen åkte hon tillbaka till jobbet för att ta hand om några patineter.
Den här otroligt fina "Dramaten" har jag hittat hemma hos mina föräldrar och tänk att nu är den min. Underbart. Men namnet. Jag har alltid tyckt att namnet "Dramaten" är så himla fint och kreativt. Tänk att den här vagnsväskan heter som en stor teater...DRAMATEN. Men häromdagen när min mamma berättade att hennes svägerska alltid har två sådana här i Paris när hon drar hem maten så förstod jag plötsligt. Den heter ju inte "Dramaten" den heter ju dra-maten....
Innan vi är på väg till vårt nya hemland England! Det är ju inte riktigt klokt!!!
Häromdagen var jag och Jessica på en loppis. Där fann hon dessa godbitar från märket Caddy för endast 50 kr i storlek 39. Eftersom Jessica har storlek 36 och jag har så lägligt 39 så kan ni gissa vem som gick hem med detta guldfynd! Hemma putsade jag upp dem. för de var lite dammiga och så lade jag i en extra sula. Vilket egentligen inte hade behövts, för skorna var i stort sett oanvända. Ni anar inte hur sköna dessa skor är och det bästa är att mina gamla vinterstövlar verkligen var redo för soptippen (ja, de var så söndriga att de inte ens gick att skänka vidare) Med dessa på fötterna känner jag mig både snygg och klimatsmart! Har försökt googla märket Caddy och det verkar som mina misstänkar är rätt. Det är en kvalitetssko, som jag betalade 50 kr för. Ja, tack! Att gå på loppis är verkligen ett underbart nöje!
Mina föräldrar har allt möjligt fint i sina gömmor. Pappa gillar som bekant också gamla saker. Däremot gillar de att titta på gamla saker och jag gillar att använda dem. En sådan här tekittel har jag varit på jakt efter ett tag nu. Man ser dem ibland på loppisar. Jag tänker mig att den skulle passa superbra in i bilden av ett engelskt hem. Just denna kommer från mina morföräldrar från början och de hade den för att koka upp vattnet till kaffet. Den är nyputsad och står på hedersplatsen hemma hos mina föräldrar.
Ikväll fixade jag snabbt till denna goda och enkla efterrätt.
Chokladmousse
100 gram choklad (jag använde 70% mint)
3 dl grädde
Bryt chokladen i bitar, lägg i en skål. Värm grädden i en kastrull på spisen så den nästan kokar. Häll den varma grädden över chokladbitarna. Rör om så all choklad smälter. Låt svalna. Ta fram och vispa upp med elvisp. Servera några goda bär till. Vi tog varma jordgubbar.
När jag hämtade hem barnen igår hade deras fröknar förberett varsitt häfte med kort och teckningar på och från barnen. Så himla omtänksamt och väldigt roligt att titta på! Man ser verkligen hur ens barn har vuxit! Som present hade barnen också fått varsin förstoringsburk så de skulle kunna fortsätta att upptäcka. Och nu upptäcka insekterna i England!
Så var det dags att tömma barnens fack på alla deras kläder. Jag var en ordentlig mamma och gick igenom "fyndlådan" också, där alla onamnade kläder hamnar när ingen längre vet vem det var som ägde klädesplagget en gång för länge sedan. Där gjorde jag fynd på två omaka sockar som vi har två omaka kompisar här hemma. Perfekt! Och hur lätt är det egentligen att namna sockar? Barnen hade blivit firade hela dagen och fått presenter, vad visar jag imorgon.
På väg hem från Cambridge för 1 månad sedan sprang jag på denna bok i London och slog till. Sophie Kinsella är en av mina absoluta favoritförfattare och det finns få saker jag mer vill än att bli lika framgångsrik som henne!
Boken är på engelska och det går förvånansvärt bra att förstå handlingen. Sophies böcker är skrivna utifrån huvudpersonen Rebecca Brandons (née Bloomwood) huvud och tankar. Vilket gör språket en aning mer svårt. Men hej! En utmaning eller två sitter väl inte fel. Lyckades till och med att få min engelsktalande make att bli imponerad över att jag läser en engelsk bok. Nåja, flyttar man snart till UK så är det väl bara att åtminstone försöka smälta in och lära sig språket.(bilden har jag snällt lånat från pocketshopen.se)
Har fått hem 3 påsar med kläder från syskonbarnen. Kläder som de har vuxit ur och som nu våra barn står på tur att få använda. Det var mestadels jättefina jackor i påsarna. Superbra! Dessutom hittade jag små skatter i jackfickorna. Små, fina saker mina söta syskonbarn har hittat och stoppat på sig. En gammal tablettask, en kapsyl, en snäcka m.m Små skatter i ert barns ögon. Så himla sött!
Som maken sa i morse, vi är nog de enda föräldrarna i Sverige som plockar ut en 2 och 4 åring från förskolan. Måste säga att det känns väldigt märkligt att göra det. Plocka ut dem för att vi skall kunna vara med dem mera. Det är lyxigt och jag är tacksam! Allt efter min pappa fick sin leukemi har jag ändrats. Det är ofrånkomligt. Jag uppskattar andra saker nu. Och har svårare att okynneshandla. Att få ta "hem" barnen från förskolan för att få tillbringa all dagtid med dem känns så rätt. Sonen börjar ju den engelska skolan i september så honom får jag bara ha för mig själv i 6 månader. När fröken fyller 3 i november kommer hon bli erbjuden att vara på den engelska förskolan några få timmar per dag. Jag skall nog ta det erbjudandet för Frökens skull. Vill att båda barnen skall få vänner i England, samtidigt som jag vill vara med dem hela tiden! Fast....eftersom jag skall bli en riktigt stor författare kanske jag behöver få lite tid att skriva också :D
Nu kom äntligen bokslutet från min revisor. Äntligen, äntligen är det klart! Och med bokslutet i hamn borde försäljningen av butiken vara klar på onsdag nästa vecka. Skönt. Just nu är jag rätt nöjd och färdig med att vara egen företagare. Så i framtiden vill jag gärna bara få vara författare och få betalt på vanligt sätt. Så vad säger du universum? Kan vi bestämma så?
..jag vet att ni är där...jag kan se er!!....kan ni se mig?
Jag ser er på statistiken (alltså jag ser ju inte er en och var) och jag kan till och med ser att ni blir fler och fler...men kommentarerna gapar på 0. Vilket egentligen är helt okej, eftersom jag själv är dålig på att kommentera i era bloggar. Men nu har jag en fråga, vad tycker ni om förändringarna i designen? Jag har också en ny header på gång, men vad tycker ni om de andra förändringarna? (om ni ser dem alltså :))
I gårkväll hade sonen tandläkartid kl.17:55. En väldigt knasig tid eftersom sonen är så himla kvällstrött. Mycket riktigt så somnade han i bilen på väg dit.
På tandläkarkliniken gick det jättebra. Sonen lät tandläkaren räkna hans tänder och svarade rätt (?) på alla frågor om vem som borstar tänderna och vem som gör det osv.
Inte helt oväntat blev det semlor till kvällsfika igår.
Imorse vaknade jag med huvudvärk. Det bultade och fick mig att må lite illa. Jag gick upp ändå, för jag skulle för en gång skull lämna barnen på förskolan. Jag kom ned för trappan och strandade i soffan. Sonen hämtade filt och maken huvudvärkstabletter. Vi fick ändra alla våra logistiksplaner eftersom jag inte kom upp ur soffan. När jag vaknade igen var huvudvärken nästan helt borta och det var familjen också. Märkte inte när de åt frukost och gick (?) Har man världens finaste familj eller?
Skalade och hackade ned massa mumsiga rotsaker. Hällde lite olja, salt och nymalen peppar på och in i ugnen. Nu blir det middag! Bestående av potatis, morötter, persiljerot, gul lök, palsternacka och några små sojakorvar.
Igår hittade jag den här söta, blommiga zinkkrukan på IKEA. Passar fint att ha bestick i. Krukan med penslarna bredvid indikerar att jag har något projekt på gång, vilket jag har. Penslarna håller nämligen på att torka i fönstret eftersom jag har målat lite. Visar när jag är färdig!
Puh! Nu är manuset äntligen på väg. Det tog 10 år att återkomma till just detta förlaget. Helt galet, men faktiskt sant. För 10 år sedan fick de manuset till min barnbok. De gillade manuset, men meningarna kändes inte färdiga. Jag behövde skriva om boken. Just då var jag inte motiverad. I mina ögon var manuset ju färdigt. Gissa vad? Nu i höstas, 10 år senare, tog jag fram manuset och insåg att förläggaren hade haft rätt! Oväntat va? Meningarna var inte färdiga så jag satte mig och skrev om hela boken. Mycket inspirerande faktiskt! Jag gillar den väldigt, väldigt mycket! Nu är manuset äntligen på väg tillbaka till förlaget. Vad tror ni? Är det någon här som vill hjälpa mig att tänka positivt? Tänka fina, varma tankar om att de gillar boken så himla mycket att de beställer en hel serie? För jag skulle verkligen kunna tänka mig skriva fler böcker om huvudpersonerna. Det är en ganska lång kapitelbok för barn mellan 8-12 år.
Nu skall alla gosedjuren sova i fina vagnen. Fröken är noga med att krama, pussa och bädda ned dem alla innan hon går till förskolan.
Vagnen har min mamma fyndat på loppis för 20 kr? Då ingick också docka, täcke och kudde. Känns som ett lagom pris tycker jag.
Min vän J och jag har tillbringat kvällen på IKEA. Låter galet att köpa på sig nya saker när man snart skall packa ihop sitt bohag, men tack vare J hittade jag en massa smarta köp! Hon löste faktiskt hela garderobsproblemet. Kanon! Som tack sätter jag in en bild på fina J. Så här glad ser hon ut när hon precis har hittat kanonsnygga lampor till sitt kök.
Idag landade det ett handskrivet brev i min brevlåda. Det var från en kär gammal vän. Vad glad jag blev! Finns det något roligare än ett handskrivet brev? Tror inte det, i England skall jag skaffa mig ett vit gammal sekretär med små hemlighetsfulla lådor där skall jag förvara fina brevpapper och små klistermärken. Sedan skall jag skriva handskrivna brev för glatta livet!
Jag hade en sådan tur att få låna 2 fina sockerlådor från min pappa. Han älskar dem lika mycket som jag så de var väldigt gulligt att jag fick låna med mig dem till England. Tills vidare står de i fönstret. En får rymma blommor och i en har jag ställt ned mina glasflaskor och fina vaser. De bildar ett sådant vackert stilleben att jag blir alldeles mjuk inuti. Hoppas jag kan köpa gamla lådor i England. Pappa säger att engelsmännen samlar på allt möjligt så att gå på loppis där kommer bli värsta julafton. Jag hoppas han har rätt! Jag har så mycket gammalt jag behöver och nästan inget nytt alls jag vill ha.
Är vintern redan slut?
Vi har haft ett annorlunda söndagsnöje idag. Vi har kört omkring i både Malmö och Lund för att leta efter loppisar som jag hittat annonser om på nätet. Men icke. Inte en loppis så långt ögat kan nå. Däremot fick vi se ytterområden i både Malmö och Lund som vi inte sett tidigare och fått prata med spännande människor. Nu är vi hemma och lagar söndagsmiddag av kylskåpsrester, smidigt. Om några timmar kommer våra blivande hyresgäster hit för att skriva på kontraktet. Härliga söndag!
Vilar under filten i soffan. Känner mig stressad. Maken frågar vad som stressar mig. Så jag försöker fundera. Kommer inte på något konkret. Jag är bara sliten efter denna sista arbetsveckan. Jag hoppas kommande vecka blir lugnande. Det är läskigt och stort att flytta utomlands. Ärligt talat skrämmer det skiten ur mig, men jag måste göra det. Jag/vi behöver detta äventyr. Som en hyllning till livet efter de 3 sista åren med pappas leukemi. Nu skall vi leva hela familjen och våga göra det också. Märkligt dock att vi skall göra det så många mil ifrån varandra. I tankarna är vi dock nära, nära. Jag lyssnar på P4 och känner lugnet. Snart är det melodifestival så jag samlar kraft att orka stiga upp ur soffan för att poppa popcorn och hälla upp godiset i en snirkligt skål. Men det är om ett tag. Just nu vilar jag bara och känner lugnet.
Vilar under filten i soffan. Känner mig stressad. Maken frågar vad som stressar mig. Så jag försöker fundera. Kommer inte på något konkret. Jag är bara sliten efter denna sista arbetsveckan. Jag hoppas kommande vecka blir lugnande. Det är läskigt och stort att flytta utomlands. Ärligt talat skrämmer det skiten ur mig, men jag måste göra det. Jag/vi behöver detta äventyr. Som en hyllning till livet efter de 3 sista åren med pappas leukemi. Nu skall vi leva hela familjen och våga göra det också. Märkligt dock att vi skall göra det så många mil ifrån varandra. I tankarna är vi dock nära, nära. Jag lyssnar på P4 och känner lugnet. Snart är det melodifestival så jag samlar kraft att orka stiga upp ur soffan för att poppa popcorn och hälla upp godiset i en snirkligt skål. Men det är om ett tag. Just nu vilar jag bara och känner lugnet.
